Screentryck igen.

Är det något jag fastnat för som jag inte testat tidigare så är det screentryck. Eller det är en sanning med modifikation, det är jag mycket jag fastnad för som jag inte testat tidigare som vävning och virkning till exempel.

Screentryck är så roligt! Har skrivit något inlägg om det tidigare. Vi har en eftermiddag i veckan där vi får välja ett ämne vi ska hålla på med en halv termin sen byter vi igen. Jag har haft turen att få screentryck i två sådana omgångar. Annars får vi bara trycka 2 dagar sammanlagt på hela året men nu har jag fått trycka en gång i veckan i över 15 veckor. Passar mig alldeles utmärkt! Funderar på hur jag ska kunna fortsätta med detta när skolan är slut, tror det kan blir lite knepigt att få till tyvärr.

Denna terminen har jag tryckt en hel massa träd. Jag ritade ett eget tryck som jag sen rapporterade. Så istället för att bara vara de tre träd som jag ritade från början ser det nu ut som om de hänger ihop... hänger ni med vad jag menar?

Ursprungstanken var att träden skulle vara gröna och sen skulle jag trycka fåglar som satt i träden en annan färg så det blev ett tvåfärgstryck. När jag skulle göra detta nu i veckan så var det nån vajsing med ramen så det läckte liksom färg där det inte skulle, så inte nog med att jag fick fåglar i träder, jag fick en hel massa prickar överallt... Inte alls som det var tänkte, jag struntade därför i fåglarna helt enkelt... Sorgligt men sant. Får väl brodera dit nån om jag tvunget ska ha en liten pippi.

Funderar på om det ska bli väskor eller kanske kuddfodral. Den som lever får se.
Förutom träd jag gillar jag verkligen kartor. Gillade verkligen geografin i grundskolan, karta efter karta efter karta men skulle lära sig... Oh, vad häftigt jag tyckte det var. Och jag är fortfarande fascinerad! Kan fastna med en kartbok hur länge som helst. Så vad bättre att trycka då än en världskarta! Och i guld dessutom, kan ju inte bli bättre! Två goda ting...

Kanske kan verka aningen pretto med texten från U2 men jag tycker den är så bra!!
Och med tanke på hur världen ser ut... vi kanske behöver påminnas mer än en gång att vi är alla människor, med ett ansvar för varann.



(Screenprint is one of my favourite techniques. It's s much fun but unfortunately it will be a bit difficult to continue with when I'm not in school anymore. And I like trees... and maps... so what better things to print. The trees a drawn by my self. I was suppose to print birds sitting in the trees as well but when I was gonna do it last week there was something wrong with the screen so not only did I get birds I aslo got lots and lots of little dots that I did not want so if I really need a bird I guesse I have to embroider it. Maps I love! Loved them in school and can still find myself fascinated, stuck in an atlasbook :-)

And considering what the world looks lika today, I thought we could all use a reminder...)

"Den Blommiga"

Klänning nr 2 till mig själv har som jag tidigare nämnt fått arbetsnamnet "den Blommiga klänningen" Det är så jag skiljer mina mönster och modeller åt. "Den Svarta", "Den Blommiga" och ni kommer längre fram att få bekanta er med "Den Rutiga" men jag har inte börjat med mönstret på den än. Gemensamt för den blommiga och den rutiga är att tygerna är second hand fyndade. Den ena var en duk och den andra en gardin!

Men fokus på blommigt just nu. När jag tittar ut genom fönstret ser jag fortfarande snö och en frusen Vättern. Hör talat om exotiska ting som snödroppar, lökar som tittar upp ur jorden, barmark osv men än har det inte kommit hit. Eller så ligger det där gömt under snötäcket. Då kan man frossa i blommer på annat håll... Förslagsvis i detta tyget!!

Det var kärlek vid första ögonkastet! Jag kan vara ganska mesig med vad jag klär mig i, tar sällan ut svängarna men jag tycket nog att det svänger lite om detta tyget i alla fall! Ritade mönstret i veckan, tvättade tyget i fredags och idag var det dags att sätta saxen i det.



Valde en färg ur bladet för att bryta av med vid midjan, kan vi närmare eftertanka tycka att det var lite mesig färg på det. Men om jag sätter några klädda knappar i samma färg på klänningen så kanske jag kan få till det ändå.
Så här ser den ut så här långt.


Ganska figursydd klänning, V-ringad fram, ännu mer v-ringad bak. Osynligt blixtlås mittbak ska dit, samt en kort ärm och så ska den helfodras... Detta fodertyg... Håll tummarna att jag inte blir galen på kuppen!

(This is the second dress I'm making for myself. It's my own pattern as well. The fabric is bought second hand, used to be a curtain! I LOVE LOVE LOVE IT! It's not finished yet, still needs lining, an invisible zipper and maybe a few buttons... not sure yet)

Mönsterkonstruktion

Det är en väldig massa räknande, ritande, tänkande som vi håller på med också. Just nu håller vi på att rita mycket liv, dvs överdelar som klänningsliv, skjortor, hela klänningar, kjolar, ärmar, byxor osv. Jag vet inte om någon har märkt det men vi människor har väldigt mycket olika former på kroppen. Ett bröst som sticker ut, sen ett till och däremellan är det mellanrum. Det där mellanrummet är olika stort för olika människor. Kontrasten mellan bystvidd och midjevidd... Och på vissa sitter brösten högre upp och på andra lite längre ner. Sen har vi en rygg med som upptill vid nacken är böjd i en riktning och nertill i svanken en annan. För att inte tala om armen som är som en cylinder med olika tjocklek upptill och nertill. Och som man kan röra i alla möjliga olika riktiningar. Gumpen!! Två personer kan ha samma stussvidd men den ena har en riktig putrumpa medan den andra har breda höfter och platt ända. Det är så man kan bli tokig ibland när man ska få till ett mönster som ska passa på denna skapelse som kallas våra kroppar!

Fast Lina brukar inte bli så här galen, hon har gjort sån här förut!
Och så har vi denna boken till hjälp. För att inte tala om den här linjalen... Utan det går det inte!

Och inte utan duktiga klasskompisar heller!

Tågvantarna eller... det är ju faktiskt Lovikka vantar.

Nu, NU har vantarna fått sina tummar!
Och oj oj som det gick med tummarna. Om man börjar maska av för tidigt blir tummen väldigt trång kan jag meddela. Men då kan man trycka en tjock sticka, förslagsvis nr 10 in i tummen för att vidga den lite så att man liksom får plats med sin egen tumme. Om man då som jag sätter ett gummiband runt om stickan för att hålla den på plats, ja, det ska man inte göra helt enkelt. Vantens tumme gick under beteckningen penistummen ett tag. Men det som är bra med Lovvika vantar är ju att de är ruggade så den spännande formen syns inte så framträdande längre.

Jag har en plan att brodera någonting i grönt på ovansidan av tummen. Inte göra som man klassiskt brukar med lovikka vanter, ni vet med blått, rött och gult är det va? Gjorde ett försök men så här kan det inte se ut insåg jag snabbt.

Så det blir till att riva upp, försöka med att annat garn och andra stygn. Så kanske jag har en helt färdig vante att visa upp snart!

(I knitted these woolen mittens while on a trainride. One mitten each way! Perfect trainriding activity! It took me a while to get the thumbs in place though, it's always a bit tricky. Anyway now they are in place, a bit funny looking but fully functional :-) I'm also planning to embroider something on them. I experimented a bit but wasn't happy with the way it looked, so I'll remove it and start over again...)

Den röda sjalen

Den röda sjalen jag började på förr förra helgen fick ett helt naturligt slut. Garnet tog nämligen slut. Tror jag först nu börjar förstå hur mycket garn som faktiskt går åt till en sjal... Ganska mycket! Jag hade brunt mohair garn hemma så jag fortsatte virka en kant runt om för att den skulle blir ännu lite större. Efter 4 varv tog även det garnet slut! Som den är nu är den väldigt söt men lite för liten för att använda, den ligger liksom inte kvar på axlarna. Får se vilken garn jag hittar i garnkorgen härnäst som jag kan fortsätta virka med...
Så här ser den ut i alla fall.


Jag var i Linköping i helgen när jag hade stor besök hemifrån. Hittade ett jättefint ullgarn åp Garn Extrem tror jag affären heter, vid St Lars kyrkan. Planen var att virka en till sjal, en STOR sjal! Så jag satte igång, på min favorit sida Ravelry hittade jag ett mönster på ryska!!! Men tack och lov fanns det ett diagram med så jag kunde klura ut hur jag skulle gå till väga. Och det gick bra. Mönster kom fram som det skulle...

... men, den slukar garn! Kommer aldrig att bli nån stor sjal med de två nystanen jag köpte. Så det blir till att riva upp det hela och hitta ett mycket luftigare mönster. Men men, jag tycker bilden känns så mycket Vår att jag är glad i alla fall!

(I started to crochet a shawl a few weeks ago. It was so much fun! Found a pattern with a "chart", could that be the right word? Not a written pattern, instead you chrochet by looking at chart, anyway... Never thought I could do it but obviously I could. Unfortunately the yarn finished before the shawl was done, so I continued with a brown mohair yarn instead, but it also finished quite fast. I'll see what yarn I find to continue with... :-)
I'm new a this crochet thing but I really like it!! Wanted to do a green shawl as well, found a pattern in russian!!, thankfully there was a chart as well. But it think it will take a lot more yarn to finish than I have so I'll try to find a more "airy" pattern that won't swallow up so much yarn.)

Min klänning som börjar ta form.

Denna klänningen har fått arbetsnamnet "Den svarta klänningen". Snart kommer även "Den blommiga klänningen" att ta form (mönstret till den är ritad idag). Men än så länge är det den svart som gäller. Tänkte ni skulle få se lite bilder...

Ännu är den ju inte riktigt färdig... Försökte sy fast fodret i midjan igår. Låt mig sammanfatta resultatet så här: Det är tur insidan inte sitter på utsidan för vackert blev det inte. Utsidan är bättre, söta, gröna ros knappar ska på på livet och så ska den ju fållas med.

Trots att jag kände mig lite fjantig kunde jag inte låta bli att ta kort på mig själv i klänningen. Och trots att jag känner mig fjantig nu kan jag inte låta bli att visa er dem :-) Den svart/vita bilden är nog hur den kommer att användas mest med tajts till. Så skönt!! Men så har jag de här röda skorna i garderoben som jag förälskade mig i, detsamma med skärpet... men inget av det har jag någonsin använt!! Kanske vågar nu...

Ser ni stråvecken upp på livet? Lite glad över att jag fixade dem. Står i valet och kvalet om det ska vara spets kant längst ner, som liksom tittar fram. Vad säger ni?

Dumma kamera!

Nu önskar jag att jag kunde lägga upp några fina bilder som bevis för min produktivitet den sista tiden. Till exempel på mina Lovikka vantar som nu fått tummar och blivit ruggade så att de är riktigt lurviga, tjocka och varma. Precis lagom till att snön smält och vi har plusgrader... ja ja, det är sånt som händer. Då har jag ju något att se fram emot nästa vinter!

Eller kanske en bild på min svarta klänning som jag konstruerat mönstret till och sytt. Den är inte riktigt färdig, ska sätta i knappar, göra knapphål, sy fast fodret i linningen och lägga upp fållen... Men som sagt, det blir inga såna bilder...

Och min sjal som jag visade förra helgen, den är nu färdig! Ligger uppnålad med en fuktig duk över så att den ska växa till sig lite... Men, den får ni inte heller se...

Måsta fixa nya batterier till kameran helt enkelt... måste... De vill liksom inte ladda sig längre.

Men, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge! Håll ut!