Husmorsskolans symöte: Det är en bebishöst i år!

För något år sedan så fick ALLA barn. Inte riktigt sant men det kändes verkligen så. Det kom bebisar från alla håll och kanter. Lite likadant är det faktiskt nu i höst. Vissa av dessa barnen har föräldrar som man står lite närmre och därmed gläder sig så där extra med. En liten kille, som jag inte träffat än, men som jag ändå är sådär extra glad över kom till världen för inte alls många dagar sedan.

Jag kan ju inte låta detta passera utan att sticka något till den lille. Alla små behöver ju lite värme när höstrusket och vinterkylan kommer. Vad kunde då passa bättre tänkte jag än en liten mössa som jag bloggat om här tidigare och ett par sockar. Satsade på en tubsock av ren lathet. Slipper då sticka hälen men tror att den kanske sitter ganska bra på en liten bebisfot också. Hoppas det i alla fall.

                           

Garnet jag använt till mössan är ett enkelt vitt ullgarn som jag hitta på Netto av alla ställen. Det gröna är ett tunnare ullgarn, lite mjukare att ha i pannan, som jag stickat dubbelt. Sockarna är stickade i samma vita ullgarn, med en resår av blått, superwash ullgarn. Googlade och hittade ett mönster på hur den "skruvade" resåren skulle stickas. Hur enkelt som helst! Tog inte lång stund så var de färdiga.

Attans att man inte bor närmre vissa folk!!

Piffning av ett par tråkiga vantar.

En vän till mig hade en stor utrensning av sin garderob i somras. Jag försökte agera tuff coach, resultatet var fantastiskt. Ibland måste man bara rensa för att se vad man verkligen har och vad som funkar. Ännu en bra grej med utrensningar är att en massa saker som inte används kan komma andra till nytta genom att lämna till second hand så klart eller till andra man känner. Här känner jag mig "lite" partisk med tanke på att min egen väska hade krymp när jag åka hem. Tyckte allt den var rymligare när jag åkte dit... Hmm...

Något av det jag fick med mig hem var ett par handstickade vantar. Inte allt i den vackraste färg eller modell men de var ju handstickade så jag kunde inte med att låta dem ligga i secondhandkassen. Jag ville helt enkelt ha dem själv. Så de fick hänga med hem.

Piffade till dem lite lätt. Inget överdådigt. Men tillräckligt så att de blir lite roligare att ha på sig. Och jag gillar faktiskt färgen nu. Var ju supervarm sommar när jag fick dem, men nu i höstrusket passar de så mycket bättre in. Och de matchar både min gröna och min blå jacka. Viktiga saker det där! ;-)

Knappar, virkad blomma och en vante - en bra början för lite piffning

                     

Jag tror bestämt vantarna är stickade i ett ullgarn. De små blommorna är virkade av Drops mjuka alpacka garn och knapparna är, om jag minns rätt, inköpta i Strikks butik i Göteborg. De har så otroligt många fina knappar! Garner också för den delen men jag brukar gå dit bara för att titta på knapparna.

Fler varma innetofflor har det blivit

Jag har fått lite försmak för det här med att sticka innetofflor nu efter att ha gjort klart de tovade innetofflorna som jag tidigare bloggat om här och här.

Fann ett mönster på Ravelry som hette Simple Garter Stitch Slippers och var hur enkelt som helst. Gick så mycket fortare att göra dessutom vilket är ett stort plus när man vill se snabba resultat. Mönstret är enkel rätstickning vilket gör att det går snabbt att sticka. Dessutom använde jag dubbelt garn vilket även det påskyndar det hela. En tråd obehandlat ullgarn och en tråd akrylgarn. Minns inte vad garnet hette just nu. Det är ett sånt mönster som man kan anpassa precis efter vilket garn och vilken storlek på tofflan man vill ha utan att det krävs några större färdigheter.

Men så här ser de ut i alla fall.

Som ni ser på bilden ovan lyckades jag göra den ena tofflan ca 1 cm kortare än den första. Använde två olika måttband, det ena startade på 1 cm och inte på 0 som man ju kan tycka vore standard. Men tack vare att de är rätstickade är de ganska stretchiga. Jag stickade för att passa en normal 38:a. Som ni ser passar de även mina svullna preggofötter som minst är en storlek 41 i tjocklek i alla fall. Väldigt förlåtande med andra ord. Och väldigt varma och sköna dessutom.

Blev riktigt nöjd med kontrastfärgen på den virkade kanten, lyser liksom upp hela toffeln tycker jag. Att jag sen är väldigt svag för senapsgult hjälper ju inte. Tror nog att det kommer att stickas fler tofflor i denna modellen innan julen är kommen. Många mjuka paket i år :-)

Husmorsskolans symöte: Mössor, mössor mera mera mössor.

Det har blivit några fler mössor stickade denna hösten förutom mössan till min älskling.
Även jag behövde en ny mössa.

Stickade en jättefin mössa förra året som jag var väldigt nöjd med men precis som mössan till min älskling så blev den något för kort och kröp upp över öronen och blottade dem för väder och vind.

Förra årets mössa

Jag stickade helt enkelt en ny till mig själv så får jag ha denna när det inte är fullt lika kallt ute. Det dumma när jag ofta stickar en mössa och tänker att nu är den lagom hög så glömmer jag ofta räkna in att det ska få plats en hel del uppsatt hår innanför. Men denna gången tog jag höjd för min tofs och fick det till så att jag tycker den sitter både skönt, täcker öronen och får plats med håret utan problem. Blev nästan lite puffig men det gör inget alls.

Min nya mössa

Mössan hade nog funkat som lampskärm också :-) Svårt att ta bra bilder på sig själv så ni får se den så här istället. Den är inte avancerad på något sätt. Enkel resår och sen slätstickning. Improviserade minskningen på toppen men denna gången gick det faktiskt bra. Använde mig av ett entrådigt, vitt ullgarn som jag stickade tillsammans med ett mjukt alpacka garn från Garnstudio i rött och orange. Gillar lite färg. Hade nog velat sticka bara i alpackagarnet men det hade blivit för tunt tror jag, ville ha en ordentlig vintermössa som värmer och tål regn och rusk.

                               

Sist och faktiskt minst är mössan jag stickade häromdagen. Tog inte mer än ett par timmar och jag tyckte den blev så söt. Är riktigt nöjd med den. Skulle vara storlek 1-6 månader enligt mönstret. Men det är ju så olika beroende på hur man stickar och jag var inte så noga med att kolla garnvalet heller. Kan vara att den är lite för stor. Men det är också så svårt att uppskatta ett nyfött huvud när man inte har det framför sig :-) Använde mig av ett tunnare grönt ullgarn som jag stickade dubbelt och ett något tjockare vitt ullgarn. Vad säger ni, visst är den söt? Har helt snöat in på mönstret från Maria Carlander, små vågor. Tror det kommer att stickas några till.

Bullen kommer nog inte att frysa del 2

Det finns fler hemmastickade tröjor som väntar på att "Bullen" ska dyka upp och vilja hänga med mig på sköna barnvagnspromenader i det vackra höstvädret. För visst är det så det kommer att bli? All foglossning försvinner som på studs, energin och konditionen återvänder som om den aldrig varit försvunnen och "Bullen" kommer att ligga där så nöjd i vagnen och sova gott i den friska luften. Jag väljer och tro att det är så det kommer att bli tills motsatsen är bevisad.

När jag var hemma en sväng i augusti grävde mamma fram en låda med kläder som hon sparat från det att jag och min lillebror var små. Hon hittade speciellt en tröja som riktigt värmde mitt hjärta. Min pappa hade köpt den till mig. Han jobbade inom vården på den tiden, inom sjukgymnastiken, och där på "terapin" som det kallades hade någon suttit och sticka den lilla söta skapelse. 

Jag vet att det finns nån bild från när jag var liten där jag sitter med denna på. Ännu roligare att jag nu snart får sätta den på mitt eget barn.

Så mycket garnexpert är jag inte än att jag riktigt säkert kan säga om det är ull eller syntetgarn. Tror det lutar åt syntetgarn. Det enda sättet att verkligen kolla skillnaden är att elda i det och se hur det beter sig men det har jag faktiskt inte lust med... Finns det något annat sätt att kolla? 

             Jag gillar mycket hur personen som stickat tröjan även markerat armbågarna så här fint.

  

Den där mössan jag behövde hjälp med...

den är nu färdig! Skrev om den i förra veckan. Lyckades repa upp den på ett märkligt sätt och visste inte riktigt hur jag skulle komma vidare. Kände att jag behövde samla på mig lite mod för att ta tag i det igen och nu så är den färdig och använd i nästan en vecka.

Fick tips från lite olika håll på hur jag skulle gå tillväga. I alla fall för att förhindra att det ska krångla nästa gång. Bra att samla på sig lite tips och trix från andra med erfarenhet så att man inte gör om samma misstag om och om igen.

Resultatet har ni här:

Mannen är nöjd och mössan används. Det spelar nästan ingen roll hur mjukt ullgarn jag stickar till honom i så tycker han ändå att det kliar lite. Men, men det får han stå ut med :-) Mössan räcker ner över öronen vilket jag är mycket nöjd med. Kanske att den blev något "puffig". Hade kanske varit en bättre passform för någon med mycket hår som ska få plats innanför mössan. Men söt i den är han i alla fall. 

Inspiration!

Det var länge sedan jag hade sån inspiration i mitt stickande. Jag vill sticka allt möjligt och hela tiden och påbörja nya saker så fort jag kommer att tänka på dem.

Har tidigare märkt att har jag för mycket omkring mig, för mycket jobb, flängande eller bara är för trött så försvinner inspirationen men får jag då bara ta det lugnt några dagar så brukar den komma tillbaka.

Nu har jag varit sjukskriven och graviditetsledig sedan början/mitten på augusti och kära värld vad inspirationen tagit fart igen! Bara att hänga på så länge det varar antar jag.

Det som tillverkas just nu är:
- ett par vantar (julklappar)
- en tunika (julklapp)

Projekt på G:

- två små bebis mössor  Rättelse: en babymössa, kunde inte låta bli att börja på en idag och den blev visst färdig! Snabbt, lätt och så gullig. 

- en lite större mössa 

- en baby tröja 

- ett par innetofflor (minst!)

Idag tillbringar jag så mycket tid jag kan i sängen. Datorn, jag och mina stickprojekt. 

Hoppas ni får en bra dag där ni är!

Tovade tofflor är nu färdiga.

Förra veckan visade jag er tofflorna som jag då i skrivandets stund höll på att tova i tvättmaskinen. Tack och lov såg tvättstugan ut som den brukade trots att jag tvättat med såpa och inte tvättmedel. Såg skräckscenariot framför mig hur hela rummet skulle vara fullt med skum. Inte realistiskt men tanken fanns där. Kolla gärna på mitt förra inlägg så ser du hur jag gick till väga. Mönster, garn och tovning finns att läsa om där.

Nu ska ni få se slutresultatet!

Plus:
De passade! Tanken är att en man med storlek större på fötterna ska få dessa i julklapp och till min glädje så kommer de att passa. De blev väldigt mjuka och varma dessutom. Kan ju behövas om vi ska få en vargavinter.  Man kan fortfarande se "stickmönstret" men de är ändå täta.

Minus:
Tyvärr hade jag nog fäst trådarna lite dåligt när jag sydde ihop rutorna så det finns ett par ställen som jag måste förstärka sömmen så att de håller ihop.  De blev dessutom ganska luddiga vilket jag inte hade väntat mig.

Allt som allt så känner jag att jag inte behöver skämmas för att slå in dessa i julklappspapper och ge bort dem i julklapp om några månader.

(Tack dessutom till min älskling som ställde upp som fotmodell!)

Bullen kommer nog inte att frysa

Som jag nämnde häromdagen så väntar jag och min man på vår "Bullen" som snart ska titta ut. "Bullen" är arbetsnamnet som gäller eftersom vi inte vet om det blir en flicka eller pojke än. Att det blir ett barn har vi alla fall koll på och det känns ju allra viktigast.

Både jag och min mamma har ägnat oss åt lite stickning till "Bullen". Idag tänkte jag ni skulle få se den ursöta lilla tröjan med de gulliga knapparna som min mamma stickat.

Vart mönstret kommer ifrån vet jag faktiskt inte. Ganska basic modell. Fram- och bakstycket stickades för sig, likaså ärmarna. Garnet är om jag inte minns fel Sandnes Mini Alpakka. Ett helt otroligt mjuk garn som inte borde klia någonstans hoppas jag. Jag vet att det är ett par små raggsockar på gång också i samma färger men de är inte levererade än, men känner jag min mamma rätt dröjer det inte många dagar efter nedkomsten förrän hon är här på besök!

En vågmössa till min älskling. Men hur löser jag detta??

Förra hösten stickade jag en mössa till min man. Den blev fin, det tycker jag nog men alldeles för kort. Sådär kort så att den sakta men säkert kryper uppför öronen och blottar dem för vind och kyla. Alltså inte en fullgod vintermössa, kanske en sen höst, tidig vår mössa men inte vinteranpassad tyvärr. Så i år försöker jag på nytt. Vi möttes i stan så att han fick välja ut de färger han ville ha. Här är det viktigt med frihet, inte lägga sig i för mycket... Och jag tycker nog att det var fina färger han fick till.

Garn: Ulrika från Svarta Fåret
Mönster: Maria Carlanders mönster till Vågmössorna

Jag har varit så sugen på att testa sticka någonting med det här vågmönstret ett tag. Dels för att jag tycker att det är så himla fint och dels för att jag verkligen är super kass på flerfärgsstickning. Randigt går väl an men när man på samma varv ska använda flera färger och samtidigt inte få det för stramt är svårt. Men övning ger färdighet.

Jag lyckades få till den så att den satt bra ner över öronen, vågorna blev inte alls för strama som jag var rädd för och glad i hågen började jag göra minskningarna uppepå liksom. Och det är nu problemen börjar. Jag kollar inte på något mönster utan kör lite freestyling som jag kallar det. Och vad händer...? Jo, helt plötsligt går mössan inte ner över öronen längre. Jag har minskat alldeles för generöst och för snabbt. Även denna mössa håller alltså på att bli för kort! Klockan är 23.30 och jag bestämmer mig för att jag måste repa upp och göra om hela minskningen igen för jag tänker inte förlora denna kampen.

Vad som hände ser ni här nedanför. Jag försöker fånga upp maskorna, alla 136 m på samma varv med hjälp av strumpstickor och sedan drar jag ut stickorna jag håller på med och river upp garnet. Problemet är ju bara att jag INTE lyckats fånga upp dem alla på samma varv och nu vet jag liksom inte riktigt hur jag går vidare. Hur brukar ni göra? Backa maska för maska eller har ni något bra knep? Och framför allt, hur löser jag det här?

Tunika till en liten tjej

När jag var på biblioteket för några veckor sedan satt jag och bläddrade i tidningen "Allt om Handarbete - Stickmagasin". Jag föll pladask för en väldigt söt tunika/klänning. Modellen var otroligt enkel och mönstret verkade lätt att följa. Ett sånt där bra grundmönster som man skulle kunna göra sin egen grej med ganska lätt. Tänk till exempel om man gjorde den enfärgad istället med ett sött flätmönster på framsidan, eller någon annan typ av mönsterstickning. Eller så lägger man resår även lite högre upp för att forma den lite och och sen öka på med maskantalet så får man en helt annan modell med samma enkla grund mönster. Jag tror detta är ett mönster jag kommer att sticka fler gånger. Bara att använda fantasin...

Dessutom är det raglanärm! Jag älskar raglanärm där man slipper sy i ärmarna efterhand. Lyckas aldrig få till det snyggt.

Jag har ca 5 ränder kvar att göra innan det är dags för den avslutande resåren. Den kommer att gå i rött precis som halsringningen och även resåren som ska komma till runt varje ärm. Det kommer att bli en kortärmad tunika.

Enligt modellen gör man inga ökningar efter ärmen är färdig, det är en helt rak tunika. Jag tyckte detta kändes lite tråkigt och ville gärna ha lite mer vidd i den. Så i början på varje ny färgrand har jag gjort två ökningar i varje sidsöm. Funderar på att minska motsvarande antal maskor (som jag gjort ökningar) på sista varvet innan den avslutande resåren för att få lite ballongeffekt på det hela. Vad tror ni om det? Eller ska jag bara låta den vara lite vidare ner till?

Jag är inte stolt över valet av garn. Stickar helst i naturmaterial, känns bättre på något sätt. Men ibland är det enklare att köpa ett syntetgarn om man vill testa ett mönster eller en givare som man inte är så säker på varken kommer att gilla eller använda plagget. Valet föll på "red heart baby" ett väldigt mjukt och lättstickat garn i 100% akryl.

Tovade innetofflor.

Förra veckan var jag iväg på ett stickcafé med ett gäng damer i en kyrka. De är så flitiga. Många av dem stickar så kallade babypaket som sedan skickas till bland annat olika afrikanska länder. De stickar även mössor och annat som de säljer på den årliga julmarknaden i centrum.

Ett tips de hade på vad som kunde vara roligt att sticka till julmarknaden var innetofflor. Tovade sådana. Jag tog med mig ett mönster hem, åkte till second hand i lördags och hittade härligt rent ullgarn. Inte det minsta superwash behandlat, inte enligt mitt otränade öga i alla fall. Hade även en del växtfärgat ullgarn hemma sen jag gick på Vadstena Folkhögskolas textillinje för några år sedan. Sagt och gjort, jag satte igång. Är det hemmagjorda julklappar som gäller så är det dags att börja...

Före bild.

Just nu ligger dem i tvättmaskinen och tovas. Körde först en ulltvätt och slängde sen in dem i torktumlaren. Ingen effekt alls... Körde sen dem i en 40 tvätt vilket resulterade i att de blev lite tovade men inte tillräckligt för att göra mig nöjd. Nu är dem inne igen på en andra 40 tvätt så får vi se hur det går... Hällde dessutom i lite såpa istället för vanligt tvättmedel så jag är rädd att hela tvättstugan är full med skum just nu! Detta är en minst sagt nervös process!

Vem som ska få tofflorna är oklart med tanke på att storleken ännu är okänd.

Mönstret som jag använt mig av kommer från Stoff och Stil. Dessvärre har jag inget nummer på det och kan inte hitta det på deras hemsida så det är troligtvis ett gammalt mönster. Men principen är att sticka 8 lika stora kvadrater som man sen syr ihop till en toffel och slänger i maskinen för tovning, eller filtning, vilket ord som nu är korrekt.

Återkommer med resultat senare!

Nä... vet ni vad, nu har det gått mer än två och ett halvt år sedan jag sist skrev på denna bloggen. Kanske är dags att ändra på det. 

Jag har sedan jag sist skrev träffat min fina man. Får nog skylla på honom när det gäller mitt bristande bloggande. Vi bodde på olika orter när vi träffades och kvällarna gick åt till honom istället för att sticka och blogga. Vi har flyttat ihop, gift oss och nu går jag här hemma om dagarna i väntan på att vår lilla "Bullen" ska titta fram inom de närmsta veckorna. 

Dagarna hemma spenderas med mycket garn och stickor och produktionen går på högvarv. I alla fall jämfört med när jag jobbade. 

Så med detta korta inlägget vill jag berätta att jag nog är tillbaka igen. 

Hoppas ni hänger med!

Husmorsskolans Symöte: Vinterstickning

Efter flera veckors uppehåll har jag denna vecka nu något att bidra med till veckans symöte. Denna vintern har förutom "stress sömnaden" inför julmarkanden mest bestått av en hel del stickning. Vantar, sockar, mössor, halsduk, benvärmare... Ja, det blev en del stickade julklappar i år men de flesta av dem glömde jag ta kort på.

När jag nu går igenom min garnkorg som sväller över all bredder finns där en hel del restgarner efter julstickningen men även massa raggsocksgarn som jag samlat på mig. Tänkte ni skulle få se de senaste sockarna jag stickat till mig själv. Jag bor sedan ett halvår tillbaka i en ganska dragig och något kall lägenhet med ett golv som inte direkt värmer fötterna. Då är det en ytterst tillfredställande känsla att ta på sig ett par hemmastickade sockar som värmer. Och vem har sagt att de måste se exakt likadana ut? Ja, inte jag i alla fall...


(Ska tilläggas att jag fått ett extra element av mina snälla hyresvärdar).

Mitt nuvarande projekt är en kombination av att försöka bli av med lite av dessa många udda garner och få ett par varma vintervantar som håller emot kylan och blåsten. Reslutatet får jag återkomma med...

den där julmarknaden...

Jag insåg att jag ju inte berättat hur det gick när jag skulle stå på min första julmarknad. Höll på nån vecka där i början av december och sydde som en galning för att hinna bli färdig i tid till marknaden.

Och vet ni hur det gick? Jo, jag sålde ingenting. INGENTING!!! Hur är det möjligt?! (Komplimangerna var många ska dock tilläggas, vilket var väldigt roligt). Så nu ligger mina sydda alster i min bokhylla och väntar på bättre dagar.

Mina kakfat

I mitt vitrinskåp i köket så är det inte mycket som matchar. Jag faller får så många olika mönster på koppar, glas, skålar och tallrikar. Sen några månader tillbaka har jag jobba i en second hand affär där jag kan få lite utlopp för min förtjusning i fint gammalt porslin.

Januari är min månad att skylta ett visst bord och någon nämnde att vi hade mycket gammalt udda porslin på lagret som vi behöver bli av med. Sagt och gjort, skylten skulle ha tema DIY - do it yourself. Ta gammalt och använd det igen, kanske på ett nytt sätt.

För att visa folk vad jag menade satt jag igång att göra kakfat/tårtfat. Så fantastiskt roligt! Tror jag kommer att göra fler! Jag gick på jakt på lagret, hittade fina tallrikar som jag blev lite småförälskad i, hittade gamla ljusstakar och snapsglas som jag använde för att göra det olika "hyllplanen". Var tvungen att hitta ett riktigt bra lim också så att faten blir hållbara. Maskindisk kanske inte är rekommenderat men det borde fungera att diska som vanligt tycker jag nog.

Här följer en liten bildkavalkad...

Min gula tunika är nu min gula blus

För nån vecka sedan skrev jag och försökte peppa för en kurs i redesign & remake. Tack snälla folkuniversitet för de valde att hålla kursen trots att vi bara var två stycken. Väldigt generöst tycker jag.

Jag gjorde om en svart manchesterkjol i stl 46 till att passa mig. Med lite roliga detaljer dessutom. Har dessvärre ingen bra bild så den får ni inte se. Gjorde även om en svart klänning till en tunika som kommer att vara mycket användbarare. Fantastiskt! Behöver inte shoppa något nytt inför julen nu.

Det plagg jag gjorde om med störst förändring är tunikan nedan. En stor, bulsig tunika jag köpte för något år sedan på Indiska. Gillar fortfarande färgen jätte mycket dessvärre inte passformen, eller den stora, formlösa kragen...

Så, efter några små och stora förändringar har jag nu en lite blus som jag kommer att använda så mycket mer. Ser ni vad jag gjort?

1. klippt bort kragen och ringar ut den

2. Kortat av den med ca 20 cm, och därmed försvann även fickorna

3. öppnat upp sömmen mellan över och underdelen, lagt in insnitt under brösten

4. slätat ut rynket på underdelen, samlat ihop överflödigt tyg, ca 30 cm totalt på framstycket, sydde två raka linjer och klippte bort överflödet

5. och sist men inte minst så tog jag in den några centimeter i sidsömmarna. Som tur är går knapparna ganska lågt så jag får ändå på- och av blusen.

6. Byta till lite roligare knappar??

7. Just det, sydde även på hankar i sidorna så att jag kan ha ett skärp till om jag vill.

Tada!!! Det var så otroligt roligt! Kan bara rekommendera er till att exprimentera hemma!

Julmarknads pysslande...

Jag nämnde ju häromdagen att jag ska stå och sälja på en julmarknad. Tänkte ni skulle få ett lite smakprov på vad det är som kommer finnas på mitt bord. Jag har insett att jag har en förkärlek för mycket färger och mycket mönster. En kompis till mig sa att det var mycket 70-tal över det, vet inte om jag håller med men det är ganska mycket av någon, antagligen just färger och mönster. Hoppas bara att nån mer än jag tycker om det också.

Jag gillar att göra babylapptäcken. Man kan liksom mixa friskt, olika kombinationer och jag blir glad av varenda en. Här ser ni några smakprov på några täcken som ännu inte är färdiga. Vill ni se täcken jag gjort tidigare hittar ni dem här, här och här.

Som sagt, de är inte färdiga än. Tänkte även sy en del väskor som jag vill försöka sälja. Både vanliga tygkassar i lite olika färger, mönster och storlekar och även små "sminkväskor" eller vad man nu vill använda dem till.

Jag tror knappast jag kommer att få sålt allt så är det något ni gillar och skulle vara intresserade av så är det bara att säga till :-)

Det kommer mera...