lördag, oktober 11

En vågmössa till min älskling. Men hur löser jag detta??

Förra hösten stickade jag en mössa till min man. Den blev fin, det tycker jag nog men alldeles för kort. Sådär kort så att den sakta men säkert kryper uppför öronen och blottar dem för vind och kyla. Alltså inte en fullgod vintermössa, kanske en sen höst, tidig vår mössa men inte vinteranpassad tyvärr. Så i år försöker jag på nytt. Vi möttes i stan så att han fick välja ut de färger han ville ha. Här är det viktigt med frihet, inte lägga sig i för mycket... Och jag tycker nog att det var fina färger han fick till.

Garn: Ulrika från Svarta Fåret
Mönster: Maria Carlanders mönster till Vågmössorna

Jag har varit så sugen på att testa sticka någonting med det här vågmönstret ett tag. Dels för att jag tycker att det är så himla fint och dels för att jag verkligen är super kass på flerfärgsstickning. Randigt går väl an men när man på samma varv ska använda flera färger och samtidigt inte få det för stramt är svårt. Men övning ger färdighet.



Jag lyckades få till den så att den satt bra ner över öronen, vågorna blev inte alls för strama som jag var rädd för och glad i hågen började jag göra minskningarna uppepå liksom. Och det är nu problemen börjar. Jag kollar inte på något mönster utan kör lite freestyling som jag kallar det. Och vad händer...? Jo, helt plötsligt går mössan inte ner över öronen längre. Jag har minskat alldeles för generöst och för snabbt. Även denna mössa håller alltså på att bli för kort! Klockan är 23.30 och jag bestämmer mig för att jag måste repa upp och göra om hela minskningen igen för jag tänker inte förlora denna kampen.

Vad som hände ser ni här nedanför. Jag försöker fånga upp maskorna, alla 136 m på samma varv med hjälp av strumpstickor och sedan drar jag ut stickorna jag håller på med och river upp garnet. Problemet är ju bara att jag INTE lyckats fånga upp dem alla på samma varv och nu vet jag liksom inte riktigt hur jag går vidare. Hur brukar ni göra? Backa maska för maska eller har ni något bra knep? Och framför allt, hur löser jag det här?






3 kommentarer:

  1. Bästa färgkombon! Och flerfärgsstickningen ser alldeles perfekt ut!
    Jag har aldrig lyckats fånga upp maskorna på det viset som du förstökte... Om jag behöver repa upp så tar jag det sista varvet väldigt långsamt, maska för maska, och fångar upp maskorna på tunnare rundsticka, ofta tar jag 2,5mm och kanske 120cm lång. Och sen tar jag min vanliga sticka och stickar vidare med den (från den tunnare till den rätta för projektet), efter första varvet hamnar makorna på rätt sticka och det är bara att fortsätta. Och maskorna behåller ju sin ursprungliga storlek så det gör inget att de plockas upp på tunnare sticka, fördelen är bara att det inte blir så trångt att fånga upp maskorna och mindre risk att varvet under påverkas av att en drar för hårt med normaltjock sticka. Hoppas du löser detta för mössan ser ut att bli alldeles underbar.
    Sen måste jag verkligen rekommendera en s.k. livlina, den använder jag ibland när jag misstänker att jag kommer att behöva repa upp, då stannar maskorna på livlinan och är lätta att plocka upp. Perfekt vid halkiga silkesgarner och spetsstickning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipsen Kat Linn!! Jag har länge funderat över hur man löser sånt här... Just en livlina vore nog grejer för mig när jag stickar mössor... det är inte första gången det här händer nämligen! Nu är det i alla fall färdig. Inte perfekt men maken gillade den, invigdes i morse :-)

      Radera
  2. Kommer bli en supersnygg mössa, gult är snyggt!

    SvaraRadera